Ny blogg!

Sedan en tid har jag öppnat en ny blogg på den här länken: http://mulleriklinte.bloggplatsen.se/

Orsaken till att jag bytt är dels att namnet på min förra visserligen var tufft och satt bra men att en del personer utan sinne för ironi kunde missuppfatta detta. Nya namnet är i gengäld lite fånigt iom att ü är en bokstav inte alla behärskar hur man skriver. Nåja... att vara fånig är väl sådant man får ta. Det fanns ytterligare skäl.

Varför? Varthän?

Ont krut...

förgås inte så lätt.

Jag kommer igen.

Replik på osaklig ledarartikel

I förra veckan hade GT på Gotlänningen (C) ledarsida en osedvanligt osaklig ledare om Sd. Den kan läsas till sin helhet här: http://www.helagotland.se/ledare/artikel.aspx?articleid=8069857

Ett par citat ur ledaren:

"Det senaste avslöjandet är att SD ville att riksdagens utredningstjänst skulle gå igenom riksdagsledamöterna gällande deras härkomst och om någon har dubbla medborgarskap."

"Men det är inte bara SD centralt som vill dela in folk i vi och dom. Gotlands lokale sverigedemokrat håller på med ett alldeles eget arbete vid Gotlands tingsrätt.
Han beskriver i sin blogg sin ”nya hobby” som är att läsa alla domar rörande Klintehamn, samt ”lite om de dömdas bakgrund”. Detta för att ge en ”sann bild av hur det ligger till i Klinte med brottsligheten”.
Han studerar också alla domar på Gotland gällande vålds-, övergrepps- och hotbrott för alla under 30 år: ”avseende de dömdas härkomst: svenskar-utlänningar och då kommer jag att gå efter namnen” förklarar han.
En metod som i ett annat sammanhang skulle göra att han själv skulle betraktas som utlänning och därmed tillhöra de för SD så förhatliga ”dom”.
För svensk är enligt SD inte bara den som själv känner sig som svensk utan hen ska också ”anses vara svensk av andra”. Och enligt Hannes Müllers egen indelning är han i detta avseende alltså inte ens själv svensk.
Vad konstigt det blev nu då."
______________________________________________________

Jag skrev en replik till den här ledaren men den ville hon inte ta in på ledarsidan med hennes egen motivering  "Att man inte håller med om en ledare innebär inte att man har rätt till replik på ledarsidan." Det vanliga på tidningar är ju att om en namngiven person kritiseras på en ledarsida så brukar man ge den plats till replik men jag hade alls inte talat om jag hade någon slags rätt till detta. Måhända var min replik svårhanterlig och svårbesvarad för henne - jag vill i alla fall tro det men den publicerades omsider på insändarsidan och löd som följer:

Om man enbart, gud förbjude, skulle skapa sig en bild av Sverigedemokraterna genom vad Eva Bofride skriver på sin ledarsida så skulle man bli mycket oroad av svenska folkets mentala tillstånd med beaktande att ca var tionde nu säger sig vilja rösta på partiet. Är det pga järnrörsviftande självömkande fulla grobianer så många nu stöder partiet? Jag tror inte det och den som gör det underskattar nog dessa väljare snarast avsiktligt.

 Jag tror det ökande stödet till Sd mycket har sin grund i att allt fler människor börjar förstå att Sveriges asylpolitik som den nu ser ut är ohållbar och leder till snabbt ökande problem och kostnader. Det är nog mer än en som oroar sig för vad som kommer ske om migrationsverkets prognos om 52.000 asylsökande + alla tillkommande anhöriga nästa år infrias. Dessutom tror jag Sd´s politik i andra frågor som till exempel när det gäller effektivare brottsbekämpning och motstånd mot EU-medlemskapet så sakteliga börjar bli känt hos väljarna. Sd´s inställningar i de här frågorna vore intressanta om Bofride förde en debatt om.

 Jag vill bemöta ett par osakligheter i ledarartikeln och Sd har alls inte velat kartlägga riksdagsledamöters härkomst utan tillfrågat utredningstjänsten om  ledamöter i riksdagen har utländskt medborgarskap och hur många. Dessutom har man motionerat om att detta inte skall kunna vara fallet.

 Det är mycket riktigt att jag går igenom domar på Gotlands Tingsrätt för att få en bild av hur det ligger till med brott i samhället jag bor i  och jag kan säga så mycket att med ledning av det så kan man säga att massmedias rapportering är bristfällig. För ett par år sedan gjorde ett polisbefäl det kategoriska yttrandet att invandrare på intet sätt var överrepresenterade i brottsstatistiken på ön. Jag försökte på olika sätt ta reda på vad han grundade sitt påstående på men det har varit helt omöjligt. Antagligen pratade han goja. För att ta reda på hur det i själva verket ligger till med detta skall jag alltså på egen och amatörmässig grund försöka få fram en statistik.

 Att människor med utländsk bakgrund i vårt land skulle vara "förhatliga" får stå för henne och det är ord som jag aldrig skulle ta i min mun. Både bland Sd´s väljare och medlemmar finns mängder med utländsk bakgrund. Jag tror som exempel  knappast Bofride vet att mycket av Sveriges nuvarande välstånd skapades av invandrade arbetare på verkstäder och industrier. Dessutom tror jag mig kunna skönja en sorts vällust hos Bofride i att påpeka att jag har utländsk bakgrund och jag undrar jag om den inte grundar sig i just precis vad hon så gärna anklagar Sd för: Främlingsfientlighet.

Hannes Müller
Sverigedemokrat

Insändare angående EU

Den här insändaren skrev jag 13 november och den publicerades någon vecka senare i GT och GA

EU´s ståltänder

För gemene man har väl EU mest inneburit små eller lite större förtretligheter i vardagen som böjningar på bananer, risk för snusförbud och nu senast ett förslag om att införa årlig besiktning av mopeder. De av oss som sysslar med företagande, inte minst bonderi, eller andra verksamheter har nog EU inneburit mer av både regler och bidragsbestämmelser. Sakta smyger sig dock EU´s roll större och det var väl ingen som tycker det vore konstigt om det blir i Bryssel i stället för Stockholm det slutgiltigt avgörs om det blir nytt kalkbrott för Nordkalk eller inte.
 Vad som dock är oroande är att svenska politiker dels inte verkar vara de första att försöka förhindra att EU får större makt men framförallt att de inte verkar arbeta särskilt hårt för vårt lands intressen där. Sverige ligger följdaktligen  i botten när det gäller att få tillbaka med 54 öre per satsad krona medan länder i syd och östeuropa ligger på mellan 1:-  och 5:- kronor. Nu i slutet av november skall EU´s budget förhandlas fram och förslaget som ligger skulle innebära en ökad avgift för oss från 30 miljarder till 40 årligen. Eftersom detta till största del skall satsas på administration kan man förvänta sig att andelen vi får tillbaka kommer bli ännu mindre då.
 En Sd riksdagsman frågade nyligen en minister om Sverige kommer gå ut lika hårt i förhandlingarna som Storbrittannien och Danmark som hotat med veto mot beslutet om deras avgifter höjs. Svaret från ministern var totalt undvikande och bådar inte gott inför förhandlingarna. Det är nog dags för Sverige att börja säga ifrån när EU nu allt mer börjar visa sina ståltänder och utveckla sig till en slags federal stat.

Hannes Müller
Sverigedemokrat

Inte rasist, men ...

Ibland kan just det enkla och det som kanske i förstone låter smått enfaldigt vara nyckeln till att förstå saker.

Inte för jag gjorde det men jag borde gjort det när jag var ung och kommunist men det låg väldigt mycket i det när människor invände: Det kan väl vara en fin ide det där med socialism och att alla äger produktionsmedlen gemensamt, men det fungerar inte i praktiken för människan är för egoistisk för det.

Den här Per Schlingmann som utkorats till skaparen av Nya Moderaterna inför segervalet 2006, man kan undra om han ställed den enkla frågan till traditionella socialdemokrater: Varför röstar du inte på Moderaterna? Kanske svaret blev: Nej, det är inget arbetarparti. Inte helt osannolikt att den vinnande iden Arbetarpartiet Nya Moderaterna föddes den vägen.

Och frågar någon mig den idag ytterst svårbesvarade frågan: Är du rasist? Så svarar jag: Nej, jag är inte rasist, men jag bryr mig mer om när det sker en bilolycka inträffar på andra sidan kvarteret än om den inträffar i New Delhi. 

Tragikomisk "debatt"

I en av gotlandstidningarna, GA, var det en artikel "Lyssna på Centern" för några dagar sedan. På helagotland tidningarnas websida utspann sig följande meningsutbyte i kommentarsfältet:

"Mishima (14 timmar och 4 minuter sedan)
Annie Lööf sa oxå att vi ska ta in 40miljoner flyktingar..får dem bli svenskar om dem lovar att rösta på Centerpartiet? :D
(flagga som olämplig)"

"Pär Stenegärd (13 timmar och 46 minuter sedan)
Mishima : är du sverigedemokrat eller ?
(flagga som olämplig)"
Mishima är väl någon signatur som lyssnat på djungeltrummorna som Rheinfelt kallar oss och Per Stengärd är ett av toppnamnen i öns starka Centreparti.

Jag har absolut inte undanhållit något för att göra "debatten" mer tydlig och nog ligger det en viss tragikomik i hur den här centerpartisten hanterar saken. Tilläggas kan att den här Mishima sedan deklarerar att han är S.

Hej Hannes. Känner du igen mig?

Så sa en man som sträckte fram handen till hälsning när jag promenerade mot ett möte förra veckan inne i Visby. Samtidigt som han sa sitt namn sprack hans ansikte upp i ett vänligt leende och jag kände igen honom.

 Vi hade inte setts på kanske 30 år och han var på besök i Visby med anledning av ett kulturevenemang. Runt 20 umgicks vi i samma kretsar och jag var kompis med hans bror i den norra stockholmsförorten. Han hade brottom till färjan men vi pratade lite om ditt och datt om var vi nu bodde och pysslade med och så. Hans fru som var med började allt mer otåligt visa att de bara måste gå när jag sa: Det var så sorgligt det där med Clackie. Hans bror. Ja, svarade han, det går inte en dag utan att jag tänker på honom och det är nu 21 år sedan. Jag tänker på honom väldigt ofta jag med, svarade jag och så skildes vi åt. Det där mötet gjorde mig varm i hjärtat.

 Vi var två och nog finns det kanske fler som tänker på Clackie som begick självmord då för lite över 20 år sedan.

 Clackie och jag var i samma gäng. Han var bland oss alla självupptagna tonåringskillar den som avvek genom att han också såg andra. Jag som dåförtiden måste varit ett vandrande jobbigt irritationsmoment var han ändå alltid bussig mot och såg förbi mina dumheter. Jag kan å min sida inte påstå att jag någonsin funderade på hur jobbig hans uppväxt måste varit.

 Vi kom senare ifrån varandra och levde helt olika liv. Han levde i en slags stockholmsk Christiania-liknande miljö med sitt hantverksintresse och jag med mina försök till  svenneliv. Vi träffades händelsevis på stan med några års mellanrum och den sista gången vinglade han betänkligt fram mitt på dan på Västerlånggatan på cykel men vårt samtal var lika kärvänligt och värmande som vanligt. Sedan fick jag veta att han var död.