söndag 12 februari 2012

Han hon hen.


I morse kollade vi igenom barnböcker vi har här hemma. Jag  råkade få upp just det här uppslaget ur läseboken som jag själv hade i skolan. Hm... sådant här går det nog inte för sig att ha i skolböckerna nuförtiden. Visst ändras språkbruket med tiden.

I vår lokalpress på gotland kom det först en insändare av en riktigt stollig person här i Klinte där han påstod att barnbarnen tvingades säga hen i stället för han eller hon på sitt dagis. Jag tror dock att inget dagis i Klintehamn sysslar med sådant strunt och undrar om ett enda i hela landet gör det? Kanske en modern vandringssägen? Dock följdes den här insändaren upp av en krönikör i dagens lokaltidning där hon, Jenny Persson, på sitt eget och alltid motsägelsefulla sätt verkade förespråka införandet av hen i språket i stället för han och hon. Hon Jenny Persson är faktiskt den krönikör i lokalpressen som jag själv läser allra helst och först och även om hon ibland provocerar är det oftast intressant att läsa hennes tankegångar som nog så ofta är förvirrade och motsägelsefulla.

Nåja den här krönikan om det förträffliga att börja använda ordet hen för oss alla åtföljdes givetvis som nästan alltid med sådana här påfund inte med att den berörda själv börjat använda det. Nej det verkade hon inte ägnat en enda tanke åt. Om nu ett ord är så himla bra att använda tycker man ju det naturliga är att börja använda det själv och sedan se om andra tar efter?

Det där med att förespråka vad andra skall och bör göra är en åkomma som alltför många lider av i nutiden. Sympatisörer och medlemmar av Sd har ju blivit ansatta och förföljda på ön under de senaste månaderna. Två journalister på ön har på olika sätt gått i spetsen för dessa angrepp mot oss och ansett oss vara hatiska och fördomsfulla mot invandrare vilket gett dem tillfälle att vara fördomsfulla mot oss. Nåväl. Jag har roat mig att kolla dessa personers facebooksidor och de "vänner" de har där.

Den ena har över 600 vänner på facebook och den andra har det något mer blygsamma antalet 300. Givetvis har de båda som journalister massor av höjdarnamn på ön som vänner - tyvär verkar så många journalister här tro att det är lättare att arbeta och kritiskt granska makteliten om man är polare med dem. Hon med 600 vänner har bara en endaste vän som enligt namnet att döma kommer från ett land vilket många på senare år fått asyl i Sverige och just denne har restaurang. Den andra som endast har 300 vänner har en sådan vän - en mörkhyad kvinna som jobbar på en mindre högskola.

Så dessa båda som sammanlagt har över 900 vänner på facebook har lyckats skrapa ihop två vänner genom den så kallade mångkulturen. Sedan har de själva mage att förfölja och baktala oss Sd´are och kalla oss rasister! Man undrar ibland vad som driver dessa människor i sin ilska mot oss.

(Ja alltså jag tittade igenom dessa figurers vänlistor hyggligt ordentligt men jag reserverar mig för att jag kan ha missat någon enstaka person)

2 kommentarer:

  1. Mycket klokt tänkt och elegant framfört, Hannes!
    Själv har jag mer än fyra tusen vänner på Fejan med annan hudfärg än min egen (beige) och lik förbannat blir jag kallad för rasist om jag antyder att vår invandringspolitik leder rätt ner i avgrunden. Eller att enbart figurer som har en ytterst låg tanke om negrer tror att dessa blir kränkta av att kallas så.

    SvaraRadera
  2. Du skriver "Man undrar ibland vad som driver dessa människor i sin ilska mot oss".
    Det kan vara insikten att dom har fel och SD rätt. Jäkligt förargelseväckande insikt.

    SvaraRadera